Voices as weapons
Efter ihärdiga demonstrationer och kraftuppvisningar från befolkningen i mitt hemland kommer nu första ljuset, i den hittills bäcksvarta tunneln. En tunnel som mitt hemland gått vilse i sedan slutet av september, då finanskrisen obarmhärtigt satte stopp för den kapitalistiska orgie landet befunnit sig i de senaste åren.
Nyval den 9e Maj, meddelade Geir Haarde igår till fleras förtjusning, men alla var inte lika lättflörtade:
På något sätt tycker jag inte att det är speciellt negativt att landet hamnat i kris, även om den kanske är lite väl djup. Island var en blomstrande ekonomi i ca 10 år, och mer så än något annat land i världen. Det byggdes, köptes, såldes, byggdes och köptes lite mer. Jag kan minnas tillbaka till det senaste besöken jag gjort till den lilla ön. För varje gång man flög över fanns det ett par flera nya områden runt Reykjvaík. Det fanns byggkranar på ett par nya ställen redo att expandera staden ytterligare, och dessa byggkranar hade just stått ett par hundra meter ner för gatan. Då de var verktyg för uppbyggnaden av ett område ingen ännu flyttat in i. För man byggde för en stad på flera miljoner, i ett land med en befolkning på 300.000.
Förhoppningsvis leder denna krisen till ett uppvaknande från den kapitalistiska dimman landet befunnit sig och att prioriteringarna byter fokus.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3561&a=876724
Nyval den 9e Maj, meddelade Geir Haarde igår till fleras förtjusning, men alla var inte lika lättflörtade:
– Jag kommer att fortsätta protestera. Självständighetspartiet sitter fortfarande vid makten. Att en individ har cancer är förstås fruktansvärda nyheter, men deras politik är fientlig och vi behöver en förändring nu, säger Gunnar Marel Hinriksson, som åkt till Självständighetspartiets partihögkvarter för att demonstrera mot statsministern.
På något sätt tycker jag inte att det är speciellt negativt att landet hamnat i kris, även om den kanske är lite väl djup. Island var en blomstrande ekonomi i ca 10 år, och mer så än något annat land i världen. Det byggdes, köptes, såldes, byggdes och köptes lite mer. Jag kan minnas tillbaka till det senaste besöken jag gjort till den lilla ön. För varje gång man flög över fanns det ett par flera nya områden runt Reykjvaík. Det fanns byggkranar på ett par nya ställen redo att expandera staden ytterligare, och dessa byggkranar hade just stått ett par hundra meter ner för gatan. Då de var verktyg för uppbyggnaden av ett område ingen ännu flyttat in i. För man byggde för en stad på flera miljoner, i ett land med en befolkning på 300.000.
Förhoppningsvis leder denna krisen till ett uppvaknande från den kapitalistiska dimman landet befunnit sig och att prioriteringarna byter fokus.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3561&a=876724
Kommentarer
Trackback
